Jag kan bli provocerad av människor som säger saker i stil med att ”hur du har det, beror på hur du tar det”. 

Nej.

Det går inte alltid att ”välja glädje” eller ”tänka positivt”. Livet är mer komplext än så. I alla livssituationer går det inte. Ibland måste man bara stå ut. Göra det man kan. 

Men någonstans finns det ändå en liten, liten sanning. I de där vardagliga situationerna är det ofta möjligt: 

Som i dag till exempel. Min morgon var lugn och skön. Jag var uppe i god tid. Gjorde mig i ordning. Lyssnade på glad popmusik i köket, till frukosten. Dansade pinsamt. Typ så. En bra start helt enkelt. 

Men sen. Satte mig på bussen. Upptäckte att jag glömt viktiga grejer. Fick gå hem igen. Tidsmarginalen som var okej blev till ingen marginal alls. Jag var tvungen att fixa några ärenden på väg till jobbet. Det tog längre tid än jag trott. Blev stressad. Såg mig inte för. Slog i huvudet i busstaket. Aj. Bussen krängde till och mitt kaffe skvätte iväg på bussfönstret. Stora droppar, som rann längs rutan. Inga servetter i väskan. 

Någonstans där var jag tvungen att fnissa lite. Stanna upp. Hade jag en bra morgon eller inte? 

Bild: Flickr.com

Jag tänker att jag i detta läge faktiskt kunde välja hur jag skulle se på det. Var det en skitmorgon eller finmorgon?

Ett djupt andetag. Sen struntade jag i stressen. Jag hade ju faktiskt haft en bra start. Jag valde att ta med mig det under dagen. Inte det andra. Det hjälpte.

Annonser